Hej

Sitter hos mamma i skogen och filosoferar. Tänker på hur mitt liv sett ut den senaste tiden och hur det kan komma att se ut. Tänker på människor som man förlorat tillit till, människor man förlorat för evigt. När jag tänker på allt de där känns det väldigt ledsamt. Jag menar, folk som man verkligen kännt att man tycker om. och människor man älskat har försvunnit.
Jag tycker att livet i bland kan kännas jobbigt och svårt utan att det egentligen är något. Är jag löjlig eller är det fler än jag som känner så?
Jag är lycklig , jag menar inte att jag är olycklig med det jag skrivit nu.
Om man har en pojkvän som alltid kan få en att lee, har båda föräldrar i liv och som visar sig bry sig, syskon som man har kontakt med och trivs med, vänner som alltid stått kvar i alla lägen och aldrig vänt en ryggen. De är väl att vara lycklig, jag har tak över huvudet, jag har mat på bordet om jag vill :P. Jag har ett jobb med, men ska söka ett till nu till helger och efter skol tid. så man kan spara pengar till resa och annat dylikt.

Jag älskar Daniel, mer och mer för varje dag! <3<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0